Berto ha scritto:a Roana/Robàan a Canove/Roan en Valdasa non se va co i remi; no ghè paexe al mondo kel se ciame col nome del remo par remar
Sì, Roan se ghe ndaxea pa na
strada l è vero, ke ghe pasàva anca i caréti e cavàj- se fà par dire - ma Roàna ghe jera on " sentiero appena praticabile ai pedoni pel torrente Valdasse" - el skrìve l Abate Agostino Dal Pozzo te le so
Memorie Istoriche.
Dògnimodo: se mi vardo la carta a vedo ke l altipiàn l è pròpio segà in do lì te kela parte de la Valdàsa; Roan de cuà (da la parte bòna, dixen) e Roàna de là... ke no te ghe rìvi mai, ke prima de l ponte bixognava fare kel sentiero lì ke dixe l abate, e ndar zo, pasàre el torente e ranpegarse da kelaltra parte.
Posìbile ke là - da na parte e kelaltra - ghe fùse foresta? N i jera boscaioli, i cinbri? Tajalegne i jera e i ga fato on drìto, i ga dixboscà:
reudan 2:
*reudan- 2 s.v. 'to clear, remove, eradicate' - ON rj6oa s.v. 'to clear', OE reodan s.v. 'to kill', MHG rieten s.v. 'to exterminate, wipe out'� *Hreudh-e(G). A purely Germanic strong verb. The meaning of the often linked Av. raoi8iia- (cf. Pokorny JEW: 868-71), i.e. 'to be made arable', is highly uncertain, which makes the connection doubtful. Within Germanic, cf. ON ruo n. 'clearing in a wood' < *ruda- and rj6or n. 'id.' < *reudra- and the iterative *rud(d )on- (q.v.).
(p.410 de l Di'zionario Proto-Germanico)
r-eu-dan, se mi ghése da pronunciarlo, a lo dirìa
r-oi-dan ...
ro(id)an Anca stàltro
rud(d)on a vòe dire - pì o manco - la stésa roba
*rud(d)on- w.v. 'to clear' - MDu. roden w.v. 'to clear', Du. rooien w.v. 'to pull out, clear (of land)', MHG roten w.v. 'to clear', G a us-rotten w.v. 'to exterminate' (GM). The iterative to *reudan-2 (q.v.)
e stàltro oncora:
rujan:
*riijan-w.v. 'to tear' - ON rfj a w.v. 'to pluck the wool off sheep', Ice!. rfja w.v. 'to shear' => *HruH-ie- (DRY?) - ToB riiwa- 'to tear out', Lat. ruo, -ere 'to plough up, dig out' < *HreuH-e-; OCS nvati 'to tear out' < *HruH-eh2-; Lith. rauti (rauju) 'to tear out, weed' < *HrouH-eie-.
L oltemo lì -
rujan - ncora mèjo, ke vòe dire (anca)
toxare le piègore.
E 'lora: i vegnea da le bàse, ke ghe jera sète-òto strade pa ndar-su; co i xe rivà so l altipiàn i ga dixboscà e lì i l à ciamà
roan. Podòpo i è pasà da kelaltra parte e i l à ciamà
roàna. Sènplice, nò?