Strifelar(se)

Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » mer feb 22, 2017 2:52 pm

Strifelar(se)

viewtopic.php?f=44&t=2493


Strifelar(se) pa nàltri polexàn el ga do significà: el primo l è cueo de ski'zar(se) - on déo, na man, magari fra do porte o la portiera de la makina - el secondo (manco doparà, secondo mi) l è sto cuà de Bedetti tel so La mì guera : el ghe corisponde a on 'stipare' de l IT. L è pì on stufinàre, senpre secondo mi, cueo di soldà " desora le traversine " o de l exenpio di Romagnoli de " l'èsare strifelà (da la zente) cofà le sardèle " (Romagnolo, Il Polesano, a la voxe: strifelare).

Strifelar-se no l è on senplice ski'zar-se. A te te ski'zi on déo co l martèlo e a te te strifèi on déo n mèzo a do robe; el secondo significà, sicome no lo dòparo, a ne lo tògo gnàn n considera'zion, scuxème :)
On verbo cusì precixo - posìbile ke no l gàpia na etimoloja altro ke 'sconosciuta' ? a me domando.

L onico riferimento ke me ga riesesto de catare l è sto cuà de la rivista Lares , 50, ed.2-4, p.436:
Strifelare per istorcere, disfare l'ordito, da strepho, curvare, torcere, passato in significato negativo per analogia all's privativo. Di esempi di radici passate in altro idioma nella stessa forma tematica, ma con significato antistico, può addurre ..
s privativo? el sarìa da intendare come s-trifelare :? e trifelare cosè ca vòe dire?
El trìfelo sarìselo el tréfolo de l IT.?

Stòr'zare a se pòe ben dire de on déo ke l t è restà in mèzo a do porte... e stòr'zare l è anca el movimento ca te fè pa indre'zare i 3 fili o depì pa fare na fune... stòr'zare - strifelare - strepho de l greco ca vòe dire stéso modo 'torcere'.
òr-po... k el vièn da l greco sta olta :D

dògnimodo el Boerio el mete strefolare ca vòe dire destorzer.
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » gio feb 23, 2017 10:24 am

Insoma da strepho o da triefeln? ca vòe dire - depì o de manco - la stésa roba: girare - attorcigliare - intorcolare - inpirolare ... ma senpre ligà a el filo : fasern de l tedesco. Kel movimento ca se fà co i déi de le man co s inpirola la lana pa farla deventare filo da filare.
A me ndarìa benon, mi, el verbo s-triefeln. :D
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Berto » gio feb 23, 2017 12:59 pm

Cfr. co:

stropa e strofa ?


Arte de ła dreçadura/treçadura/tesidura, teła/tełaro, trama e ordio
viewtopic.php?f=90&t=664

Immagine
http://www.filarveneto.eu/wp-content/up ... 02/150.jpg
Prima l'uomo poi caso mai anche gli idoli e solo quelli che favoriscono la vita e non la morte; Dio invece è un'altra cosa sia dall'uomo che dai suoi idoli.
Avatar utente
Berto
Site Admin
 
Messaggi: 38318
Iscritto il: ven nov 15, 2013 10:02 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » gio feb 23, 2017 1:49 pm

E stroppa e stroppiare?
A se pòe ben dire de on déo strifelà ke l è strupià.
Dògnimodo, a ghè anca el francexe estrope e estropier.

Torno a dire ke strifelar(se) el gà on significà precixo da nàltri: l è on ski'zar(se) n mèzo fra do robe - el déo n mèzo la portièra de la màkina, on caséto, le ànte de on armàro... a go domandà on me studente de l serale, pì o manco la me età, e lu me ga risposto bòta-fata co sto significà cuà. :)
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » ven feb 24, 2017 10:38 am

Comè ca se dixe strizzare n LV?
Kel àto lì de l
1. Stringere fortemente una cosa in modo da farne uscire il liquido contenuto; spremere con forza, a fondo: s. lo straccio bagnato prima di strofinarlo sul pavimento; s. i panni lavati prima di stenderli; s. un limone, un’arancia; s. una spugna; s. un foruncolo,
2. estens. Stringere, serrare o premere fortemente:
a se dixe strucàre: i pagni, on strà'zo, on limon, na naran'za, na spugna, on bruskéto... anca l òcio, el cuore, l ùa... còsa altro a se pòe strucàre? de tuto, anca le man.
L etimoloja de strizzare l è mìa ciàra; cuea de strucàre manco ke manco: i Romagnoli i lo dà cofà
" voce onom. da un strucch imitativo ".
strùc-strùc :?
E parké nò strìk-strìk e lora? ca se pòe anca dire stricàre e forse anca stricolare come ca se dixe strùcolare.

Stri-colare = stri-felare te on certo senso, però bixognava distinguarlo el stricolamento da el strifelamento, el stricòto da el strifelòto.

Mi ghe provo (tanto, come ca vedemo sora, a sémo tel canpo de la strologia pì ke l etimologia): strizzare [lat. *strictiare, der. di strictus «stretto», part. pass. di stringĕre «stringere»]:
* strìziare - strizelare - strithiare - strithelare - stri-f-iare - stri -f- elare...

Dògnimodo, el ghè el cognome Strifèle n Italia, an'zi pròpio n Vèneto. Cusì come ca se dòpara strifelarse anca Feràra: cuà na descri'zion tuta-da-rìdare so cuei ca và n bicicleta contromàn...

ca ne pensèi ca m inventa le robe. :D
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se): Struk(k)on - struppon

Messaggioda Sixara » mar feb 28, 2017 10:53 am

*struk(k )on- o
*stru ppon- ?

A so indecixa: (da el Dizionario de l PG de l Leiden)

*struk(k )on- w.v. 'to stroke' - Ice!. stroka w.v. 'to rage, sweep, dash, blow',
Nw. strokka w.v. 'to beat, thresh', Elf d. struka w.v. 'to wander', OE stroccian
w.v. 'to stroke', E to stroke, MLG straken w.v. 'id.', EDu. stroocken w.v. 'to
stroke, pat' � *stru gh-nehz- (NEUR).
The iterative to *stre ukan-(q.v.). The original meaning was 'to stroke',
but in view of ON str juka 'to rush', Ice!. stroka 'to dash' and E obs. to stroke
'to go qui ckly, travel' (if not a Norse loanword) the meaning 'to move
quickly' must have some antiquity. The verb goes back to an n-present 3sg.
*strukkopi, 3pl. *strug unanpi < *stru gh-nehz-ti, *stru gh-nhz-en ti. Also cf. Du.
str ook c. 'strip' < *struka- and ON stryk n. 'stroke' < *struk ja-

o

*stru ppon- w.v. 'to writhe' - MDu. strop(p )en w.v. 'to strip, skin', MHG
strup fen w.v. 'to writhe; to strip' � *str bh-nehz- (EUR) - Gr. cn:p£cpw, -oµm
'to twist, turn' < *stre bh-e-.
The iterative to *str eupan- - *strii.pan- (q.v.). The PGm. root is usually
projected back into PIE as *str eub- (Po korny JEW: 1028-9), but the iterative
*struppon- may very well continue an neh2-present related to Gr. cnp£cpw
'to twist, turn' < *strebh-e-.

A dirìa el secondo ca ghè anca el greco *stre bh-e-- strephe - strefe col riferimento de l Pokorny e tuto...
però...
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Berto » mar feb 28, 2017 1:23 pm

Prima l'uomo poi caso mai anche gli idoli e solo quelli che favoriscono la vita e non la morte; Dio invece è un'altra cosa sia dall'uomo che dai suoi idoli.
Avatar utente
Berto
Site Admin
 
Messaggi: 38318
Iscritto il: ven nov 15, 2013 10:02 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » mer mar 01, 2017 5:52 pm

drücken cofà strucàr, sì va bèn ma l è màsa distante da kelaltro strepho de l greco :?
a ghè, però, infra i sinonimi, nàltro verbo intaresante ke l me dà kelaltro significà de strifelar cofà 'stipare'; kel significà ke mi no voévo tòre n considera'zion e inve'ze...
e inve'ze me toca:
stopfen
Significà
1.
etw. (mit etw.) so füllen, dass es gedrängt voll wird
Beispiele:
eine Matratze mit Rosshaar stopfen
den Ofen voll Holz stopfen
einen Strohsack stopfen (= mit Stroh füllen) = inpinìre calcòsa (co calcòsa de altro) fin ke l è pièn-pièn stufinà/stupinà

Etymologie
stopfen · Stopfen · ausstopfen · vollstopfen · verstopfen · Verstopfung
stopfen Vb. ‘undurchlässig, dicht machen, füllen, hineinpressen’, ahd. stophōn ‘stechen, anstacheln’ (9. Jh.), mhd. stopfen, (md.) stoppen ‘stechen, dicht machen, verstopfen’, mnd. mnl. nl. stoppen ‘dicht machen, verstopfen, anhalten, hindern’ (s. ↗stoppen), aengl. forstoppian ‘zustoßen, dicht machen’, engl. to stop ‘füllen, dicht machen, zum Stehen bringen, anhalten’ stellt sich mit intensivierender Konsonantengemination wohl zu ie. *(s)teup-, *(s)teub(h)- ‘stoßen’ (s. auch ↗Stief-), einer Labialerweiterung der unter ↗stoßen (s. d.) angeführten Wurzel ie. *(s)teu- ‘stoßen, schlagen’ (vgl. die alten Bedeutungen ‘stechen, zustoßen’). Das Verb gerät (vermutlich am Niederrhein) unter den Einfluß von mlat. stuppare ‘mit einem Wergpfropfen verschließen, dicht machen’, zu lat. stuppa, stūpa ‘Werg, grober Flachs’, griech. stýppē (στύππη) ‘Werg’, und übernimmt dessen Bedeutung. Für ‘ein Loch zunähen, flicken, mit Nadel und Faden ausbessern’ seit dem Anfang des 18. Jhs. belegt. Stopfen m. ‘Stöpsel, Korken’, eigentl. ‘Wergbausch zum Verschließen’ (18. Jh.). ausstopfen Vb. ‘einen Hohlraum füllen’ (17. Jh.) vollstopfen Vb. ‘fest mit etw. ausfüllen’ (17. Jh.). verstopfen Vb. ‘dicht, undurchlässig machen oder werden’, ahd. firstophōn (11. Jh.), mhd. verstopfen, -stoppen; Verstopfung f. ‘Abdichtung, Darmverstopfung’, mhd. verstopfung ‘das Verstopftsein’.

pièn-pièn stufinà e anca pièn-pièn strifelà - boh - continuo a no vedarghelo el lìgo fra on saco stufinà de paja e l déo o la man strifelà te la porta.
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » lun mar 06, 2017 10:22 am

A ghe sarìa anca :

*str eupan· - *strii.pan· s.v. 'to squeeze, strip' - Nw. str(j)upa s.v. 'to
squeeze, compress; to strangle', MHG strie fen s.v. 'to graze, brush' (DRY).
A strong verb derived from the iterative *strupp on- (q.v.), which was
probably formed to the PIE root *str ebh- 'to twist', cf. Gr. o-rp£cpw 'to twist,
turn'. It gave rise to a range of nominal formations, e.g. ON str(j)upi m.,
str jupa n. 'throat' and Nw. strop n. 'mouth of a river'. See also the causative
*stra up ja n-.

E 'lora vardemo anca el causativo

*straup jan- w.v. 'to strip' - Nw. streypa w.v. 'to squeeze, strangle', OE
be-striepan w.v. 'to strip', E to strip, MDu. stropen w.v. 'to strip, streak,
brush', OHG strouf en w.v. 'to pluck', MHG strou fen w.v. 'to strip, wipe, pull'
(DR Y).

el significà el jra torno el strappare, darghe on tiron, comè ca se dixe... fare on movimento ràpido, darghe on tiro co na corda...
mi pènso ke l sia pròpio co se ghe dà on tiro, involtolandose la corda torno la man pa ... strangolare :(

strifelare cofà stofegare
stifle n inglexe, estouffer tel vècio francexe e stopfon de l vècio tedesco.

Ghè difaren'za fra el stofegare e l strangolare?
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm

Re: Strifelar(se)

Messaggioda Sixara » ven mar 17, 2017 12:18 pm

E sto cuà gh èntrelo?

Ricordiamo ancora il lombardo torza, -sa ‘fascio’, fr. trousse ’fascio’, sp. troxa ‘fascio’, ted. Tross ‘folla, moltitudine, seguito’, ecc.
Questi termini non derivano dal lat. tortu(m) p. pass. di torqu-ere ‘torcere’ come pensano i più (cfr. il Pianigiani in rete, s. v. trozzo, anche per i termini precedenti) ma partono dalla radice *tros di cui si parla, anche se si saranno incrociati con altre radici compresa quella di lat. trusu(m) p. pass. di trud-ere ‘spingere con forza’(cfr.ingl. arc. threat ‘esercitare pressione su, premere’, ingl. tread ‘calpestare, pigiare, andare’, a. norreno throti ‘rigonfiamento’), in riferimento anche al serrare tra loro i vari elementi della torza, in modo da formarne un ammasso ben compatto: cfr. dialetto di Trasacco-Aq ‘ntërzà ‘pressare, rendere zeppo un recipiente, costipare, stringere, ...
Avatar utente
Sixara
 
Messaggi: 1764
Iscritto il: dom nov 24, 2013 11:44 pm


Torna a Etimoloja de moti o parole venete e no

Chi c’è in linea

Visitano il forum: Nessuno e 2 ospiti

cron